Ethos

När du känner att du litar på en person, exempelvis en politiker eller lärare, egentligen inte för vad den säger utan för hur den personen är, då är du ethos-övertygad.

Ethos översätts ibland till personlighet, ibland till karaktär, och handlar om att du känner förtroende för talaren eller avsändaren (det kan faktiskt vara ett företag som du litar på, ett företag med högt ethos). I en avsändare så finns det tre ehos-”element” som vi läser av, och som vi upplever som extra förtroendegivande. 

Det första är summan av de goda egenskaper som vi läser av. De goda egenskaperna – dygderna – varierar utifrån vem som läser av avsändaren, vad just du upplever som goda egenskaper kanske inte upplevs som goda egenskaper av din granne.

Det andra elementet är något som kallas handlingsklokhet, vilket kan översättas med proffsighet, även om proffsighet inte räcker till. Handlingsklokhet har vi ofta känt av i möte med exempelvis lärare eller läkare. Vi upplever att de gör mer än vad som förväntas, de lyssnar in oss och ser oss som människor, och handlar klokt därefter.

Det tredje elementet – och det kanske viktigaste – är välviljan vi känner från avsändaren, att den agerar utifrån omtanke om oss. Att den vill oss väl. Att vi håller välviljan högt blir som tydligast när människor berättar vad de allra helst vill bli ihågkomna för efter döden, nämligen som omtänksamma. Och inte nog med det: omtänksamhet, det vill säga välvilja, är också den enskilt främsta anledningen till att vi faktiskt blir ihågkomna. Så var snäll om du vill övertyga andra.